Brygg ditt eget vin
Inom den etablerade vinindustrin krossas vindruvor i en krossningsmaskin, och enligt mer traditionella metoder kan krossningen även äga rum med hjälp av att man trampar på druvorna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det centralt att även ta bort druvornas skal. För att röda druvor inte ska resultera i vitt vin ska man ta bort skalen. För att undanröja till exempel vildjäst, bakterier och andra oönskade mikroorganismer måste svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i detta skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor eller ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former har likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har potential att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå bör exempelvis passa på att plocka bär under sommaren och hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är behövs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte använda fötterna heller för den delen. Att mosa bär, frukter eller liknande går bra med en potatisstöt.
En betydelsefull del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det centralt att vattnet är ordentligt rent och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en bra metod som innebär att förädla vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre skilda former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Vanligtvis har den sistnämnda varianten formen av små stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets area i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att sila vätskan genom granulerat aktivt kol eller att tillämpa pulverkol för att slamma upp vätskan. Det bästa är att reningen sker i rumstemperatur och man ska helst undvika rening i kyla då det i värsta fall inte funkar alls.
Till vinframställning hemma behövs en brygghink på ungefär 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink skänker nämligen inte utrymme åt skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken pysa ut via hinkens vattenlås under jäsning.
I efterträdande skede av processen krävs ännu en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs även en oechslemätare som används för att mäta upp sockerhalten i musten. Till den behövs ett mätglas stort tillräckligt att oechslemätaren får plats däri. Oftast brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter består av olika mängder extraktämnen. Det ger givetvis skilda utfall, vilket man måste ha med i kalkylerna.
För att ta ett exempel med oechslemätaren så mäter man upp sisådär tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk därefter ner oechslemätaren för att sedan läsa av värdet. Det är angeläget att föra in mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt åtfölja processen. Det första provet utförs alltid före jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen utförligt för att uppfatta smaken. Häll därefter tillbaka vinet från måttet i hinken.
Därefter får vinet stå i jäskärlet i omkring 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är färdig ska man tappa om vinet samt filtrera på nytt.