Så enkelt blir du offer för ID-kapning

Spyware

Idag är nätet det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett oerhört finurligt vis, fullständigt i tystnad, utan att du märker när det händer. När du surfar omkring och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord och bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen såsom Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett väldigt allvarligt brott som ofta medför svåra följder för offret.

I boken förekommer en större och bra checklista. Boken finns tillgänglig att låna som e-bok i biblioteken samt kan införskaffas på allt-fraktfritt.se. Klicka på boken för mer detaljer.
Klicka här genast för mer info

För att skydda sig mot Spyware finns en massor skilda antivirusskydd och antispywareprogram att installera – med enormt olika kvalitet, pris och effektivitet självklart.

E-mail/Phishing

Många fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga information till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde genom telefon under 60- samt 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du enbart är ett steg från att erhålla samtliga dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna typ av bedrägeri startade där, men numera så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och folk har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – otroligt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på snabbt svar, inloggning alternativt annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därnäst används av ID-kaparna för skilda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man då och då av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Då och då kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå privat information delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som folk i jakt på kärlek. Folk som ansluter sig till dejtingforum med en längtan om att hitta en partner är vanligtvis lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, eller så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En människa som målat upp en bild av den perfekta partnern är ofta, dessvärre, ett lätt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor och tjänster säljs för ytterst låga priser. För att köpa måste man ange sin personliga information samt kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur efteråt stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara alternativt tjänst finns självfallet inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så enkelt får man tag på dina uppgifter

Vissa uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter och forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter enbart finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock också ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du kanske själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) samt eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett fullkomligt minimum.