Hur gör man åtskillnad gällande mossor och lavar?

Mossor och lavar är stundvis enormt lika varandra till utseendet – det finns underarter av bägge som är lika varandra både till färg samt form. Men skenet bedrar, det rör sig om två vitt skilda växter, som kan klara av annorlunda förhållande och som är känsliga för annorlunda saker.

Lavar är faktiskt inte en växt per se utan en korsning mellan en svamp samt en alg alternativt cyanobakterie. Svampen utgör stomme och beskydd åt laven, genom sina hyfer. Den tar upp vatten och näring som är löst i regn och övrig nederbörd. Vid långvarig torka skyddar den dessutom algen från att torka ut. Algen i sin tur bidrar med att bilda energi med hjälp av fotosyntes.

Det finns runt tvåtusen skilda sorters lavar i Sverige och den vanligaste färgen är grå, även om det finns en uppsjö arter med alla möjliga färgspektra, exempelvis klargul eller brinnande orange. De flesta lavar vill växa i miljöer som är torra och ljusa. Det finns dock undantag även för det – det finns en art som växer på klippor under vattenytan! Klicka här nu för mer detaljer

Lavar växer gärna på stenar och träd. De arter som trivs på sten utsöndrar ämnen som långsamt bryter ner underlaget och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Lavar saknar stam, rotsystem samt blad. De byggs upp av svampen som skapar ett yttre skikt. Strax under det finns algen. Ibland är svamp och alg blandat genom hela den inre delen av laven, det som kallas märgen.

De vanligaste lavarna är renlav och islandslav. Lavar kan användas inom flertalet områden. Det finns traditioner kring att addera islandslav i sallader, och man har under historien haft lav i brödbak. Vissa lavar kan man med största fördel använda för att växtfärga garn och då ges mustiga, vackra naturfärger. Det finns således mycket man kan göra med lavar, om man endast vet vilken sort det är man har, och vad man ska göra.

Mossor är växter som oftast är gröna till färgen och som helst växer på platser med skugga samt fukt. De växer framförallt på marken, men även på sten, betong, tegel, skiffer, asfalt och eternit. Det innebär att mossa ibland gillar att växa på hustak.

Mossa har inget rotsystem med har istället korta rottrådar som förbinder växten tillsammans med underlaget. Dessa mosstrådar har ingen möjlighet att suga upp vatten samt näring. Istället sker upptag genom de bladliknande utskotten, genom porer som alltid är öppna.

När mossa växer på takpannor växer de vanligen in mellan takpannorna och då vintern och kylan kommer leder det till att vattnet i mossan fryser och expanderar vilket innebär att takpannorna går itu. Det är följaktligen betydelsefullt att man inte låter mossa vara kvar om det har börjat expandera på taket, utan man måste ta bort det för hand, inte nyttja bekämpningsmedel eftersom dessa kan missfärga takpannorna.

Mossa är stundvis även ett problem i gräsmattan. Vanligtvis beror mossans fördel på att det är bristfällig dränering, inte bra gödslat och/eller alldeles för surt i gräsmattan för att gräset ska må väl. Det bästa är då att fixa de nämnda tre sakerna innan man vräker över en massa bekämpningsmedel, så som mossa gti samt järnsulfat. På somliga platser kan mossa vara oerhört attraktiv eftersom det vanligtvis bidrar till en lummig grönska.

Det är således inte enbart dåligt med mossor och lavar, tvärtom, de är både vackra och kan vara väldigt användbara! Vill man få bort dom är det enklast med Fulstopp – också i gräsmattan.